S?? m??nga ??r av ensamhet, fast omgiven av v?¤nner
S?? m??nga ??r av kyla, fast solen v?¤rmde p??
S?? m??nga m??nader av sv?¤lt, fast ladorna var fyllda
S?? m??nga n?¤tter utan s??mn
Fast hela tiden i en dr??m
S?? m??nga pl??gor i en kropp som alltid varit stark
S?? m?¤rkt av det f??rflutna n?¤r verkligheten stiger fram
S?? stympad av f??rljugenheten som levat med en hela ens liv
Som fr?¤mjat det best??ende och det som leder bak??t
Som prisat hur man sl??r sig fram
I egenskap av ensamvarg
Som pr?¤ntats in fr??n f??rsta stund som den s?¤kraste v?¤g att g??

Men om man f??renas i striden
och sl??ss f??r framtiden
s?? viker snart ens modl??shet
inf??r insikten om vad vi kan f??rm??
med hj?¤lp av v??r samlade kraft

Nu faller regnet sakta ner, det bl?¤nker p?? mina f??nster
Och genom skimret kan jag se en spegelbild d?¤r utanf??r
Ett ansikte i gemenskapen med dom han mest beh??ver
Som vet sin h?¤rkomst och sit m??l
Och att kampen kr?¤ver m??nga ??r
Att j?¤mna varje t?¤nkbar v?¤g f??r dom som en g??ng f??r ta vid
F??r dom som en g??ng f??r ta vid, f??r dom som en g??ng f??r ta vid